MELLAN DOMESTICERING OCH EXOTISERING.

Open access

Abstract

The present paper deals with culture-specific items as a translational problem. It is based on two Polish translations of four Swedish books from the famous detective series by Maj Sjöwall and Per Wahlöö.

The aim of the study is to analyze some of the practices employed by two Polish translators against the translation methods proposed by Newmark (1988), Svane (2002) and Ingo (2009). For this purpose a number of highly specific cultural items have been collected and the methods applied by translators have been identified.

The analysis has shown a big difference between translators in dealing with culture-specific items. The first translator, Maria Olszańska, adopts such translation methods as calque translation, hyperonym, functional equivalent, paraphrase and omission. The other translator, Halina Thylwe, prefers transference and calque translation combined with additional explanations, either in the main part of the text or in footnotes. The methods employed by both translators are a result of choosing between global translation strategies domestication and foreignization (Venuti 1995). Domestication, adopted in the older translations, minimizes the strangeness of the Swedish text to the Polish readers, whereas foreignization in the newer translations retains the foreignness of the original.

If the inline PDF is not rendering correctly, you can download the PDF file here.

  • Baker M. (1992). In Other Words: A Coursebook on Translation. London & New York: Routledge.

  • Dimitrova B.E. (2013). Lexikala val som ett drag i översättarstil. En studie av två bulgariska noveller i svensk översättning. I: E. Bladh M.P. Ängsal (red.) Översättning stil och lingvistiska metoder (s. 55-74). Göteborg: Institutionen för språk och litteratur Göteborgs universitet.

  • Ingo R. (2009). Konsten att översätta. Översättandets didaktik och praktik. Lund: Studentlitteratur.

  • Lundquist L. (1997) [1994]. Oversættelse: problemer og strategier set i tekstlingvistisk og pragmatisk perspektiv. Frederiksberg: Samfundslitteratur.

  • Newmark P. (1988). A Textbook of Translation. New York: Prentice Hall.

  • Schleiermacher F. (1998) [1813]. Om de olika metoderna att översätta. Övers. L. Bjurman. I: L. Kleberg (red.) Med andra ord (s. 115–130). Stockholm: Natur och Kultur.

  • Svane B. (2002). Hur översätter man verkligheten? (Rapporter från forskningsprogrammet Översättning och tolkning som språk- och kulturmöte 1.) Uppsala: Uppsala universitet.

  • Toury G. (1995). Descriptive Translation Studies and beyond. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

  • Venuti L. (1995). The Translator’s Invisibility: A History of Translation. London & New York: Routledge.

  • Vermeer H.J. (1986). Übersetzen als kultureller Transfer. I: M. Snell-Hornby (red.) Übersetzungwissenschaft. Eine Neuorientierung. Zur Integration von Theorie und Praxis (s. 30–53). Tübingen: Francke Verlag.

Search
Journal information
Metrics
All Time Past Year Past 30 Days
Abstract Views 0 0 0
Full Text Views 142 72 2
PDF Downloads 83 49 0